I en artikel med titeln ”Konservativ och progressiv libertarianism” (ursprungligen publicerad på bloggen Pophögern) som har spridits genom nyhetsflödet Bubb.la ges en skev och missvisande bild av libertarianismen och vad den faktiskt är.
Författaren till artikeln delar här in libertarianer i två läger: ”konservativa” libertarianer som omfattar de kulturellt konservativa och även invandringsskeptiska ”alt-right” (sv. alternativhögern), och de övriga som är mer positivt inställda till samhällsförändring som han benämner ”progressiva” libertarianer. Detta är en felaktig syn på vad libertarianismen är.
Jag vill först påpeka att många troligen förväxlar ordet ”libertarianism” med det som, ofta nedsättande, benämns nyliberalism, som faktiskt likaså uppkommit i och med uppvaknandet av klassiskt liberala idéer. Detta har jag själv fått erfara i mitt tidigare politiska engagemang då man försökt relatera till en internationell rörelse där ordet nyliberalism (eng. neo-liberalism) fallit ur mode på grund av bördan det kommit till att få bära. Även om dessa två begrepp sammanfaller med varandra filosofiskt så finns det stora skillnader ideologiskt.
När vi här (på Rothbardinstitutet) talar om libertarianismen så pratar vi om den politiska filosofi och den samling utarbetade teorier som ryms i den. Detta till skillnad från den politiska ”libertarianismen”, dvs. nyliberalismen, avser i synnerhet den ekonomiska biten i politiken, frånsett filosofisk grund. Den avgörande skillnaden mellan filosofisk och politisk libertarianism är den sistnämndas etatistiska (eller statscentristiska) tendenser. Man kan i politiken sägas vara antingen vara progressiv eller konservativ i sociala frågor och samtidigt vara ”libertarian” – eller snarare nyliberal. Detta berör däremot inte den icke-statlig libertarianism.
Libertarianismen utgår från frihet, och enbart frihet. Dess utgångspunkt är att initiering av tvång mot medmänniskor och deras legitima egendom är mot vad frihet innebär och därmed fel – det etiskt så. Man drar således slutsatsen att den så kallade Icke-aggressionsprincipen (eng. the Non-aggression principle, NAP) är en grundförutsättning för människors frihet. Den är faktiskt grundprincipen för hela den libertarianska filosofin. Denna princip ignorerar etatisterna som pratar om libertarianism i ekonomisk-politiskt sammanhang. De påstår sig vilja ha en stat som garanterar människors ”frihet” genom att utöva legitimerat tvång på godtycklig grund. Detta är motsträvigt till libertarianismens filosofi.
Uppdelningen i progressiv och konservativ libertarianism är väldigt etatistisk och olibertariansk. Det utgår från att det finns en stat och flera olika konkurrerande sätt att förverkliga libertarianismens vision om frihet med tvång. Detta gör man utan att definiera vad frihet och tvång konkret innebär. Det är till synes godtyckligt för dem. Självklart är detta inte libertarianism. Libertarianismen dikterar inte, till skillnad från i politiken; inte hur du som individ ska leva ditt liv i en samhällsplan, och därmed inte vilka värderingar eller samhällsomfattande projekt som du ska tvingas stödja. Den bryr sig inte om staten som sådan, utan om huruvida tvång inte initieras av vare sig individer eller grupper (staten eller annan). Om socialförsäkringens uppbyggnad eller huruvida ”Sverige” ska ta emot fler asylsökande är inte upp till någon mängd libertarianer att påtvinga andra. Detta är lika lite libertarianism som att Ateism+ är ateism för att komma med sådant, som politik, som inte hör grundtesen till (sådant som ateister också är oense om).
Med detta sagt, att säga att libertarianismen kan vara progressiv eller konservativ är att felrepresentera den libertarianska filosofin. Det är, i så fall, människorna som är progressiva eller konservativa i sina privata liv, utan att systematiskt påtvinga andra sina åsikter på deras bekostnad, som genom en stat.
Libertarianismen förespråkar ingen storslagen samhällsvision (progressiv eller konservativ) som förutsätter en stat. Libertarianismen är för frihet och mot tvång, och därför i sin essens anarkistisk.
Denna artikel uppdaterades 28/10 med rättning av stavfel och omformulering med syfte att förtydliga.