I sitt tal under Almedalsveckan, politikernas sommarfestival, sa Gudrun Schyman å Feministiskt Initiativs (FI) vägnar att man borde låta 16-åringar få rösta i valen för att inte exkludera en grupp som kanske inte får rösta förrän de är 20 år gamla. För enligt Schyman finns det forskning som visar att 16-åringar fattar lika bra eller dåliga beslut som 18-åringar. [1]
Så enkelt är det dock inte att avgöra vem som bör få rösta. Man ska inte ta valet som något givet. Det finns så mycket mer man bör analysera, som varför och om man bör ha en röstningsprocess överhuvudtaget. Låt oss dock hålla oss på en för ämnet lagom nivå.
Hursomhelst. Gudrun Schyman missar tyvärr några viktiga saker. För vad hon inte verkar skilja på är två typer av beslut: 1) De som bara berör en själv och är frivilliga, och 2) De som berör alla och inte bara en själv och är betvingande. Att rösta faller, liksom alla andra politiska handlingar, i den sistnämnda kategorin.
Det finns faktiskt en annan pseudotyp av beslut som går ut över andra. Det är när någon frivilligt delegerar sin beslutsrätt till en annan som fattar beslut åt honom eller henne. Detta faller under beslut som rör en själv. Det politiska systemet med dess delegering platsar inte här då alla anses bundna till den med tvång även om de väljer att inte delta i valet.
Låt oss återgå till den röda tråden:
Av egen erfarenhet kan jag säga att jag inte alls var mogen att rösta vid 16 års ålder, och inte ens vid 18 eller, som jag nu är, 25. Säkerligen inte heller mina jämnåriga var det. För det första var de känslodrivna. Sedan hade de bara ”hoppat på bandvagnen” – följt gruppen. Unga tonåringar gör så. Inte minst så saknar de erfarenhet och kunskap om världens komplexitet. Detta gäller de flesta fortfarande när de blir äldre. De följer gruppen. Det är ett läskigt beteende. Det var inte förrän efter mitt politiska engagemang som jag insåg det. För jag såg de tendenserna.
Givet detta, om nu forskningen säger att det gör detsamma om man är 16 eller 60 år gammal, och vi antar att det är sant, då har vi ett argument för att inte låta någon, vare sig vanliga medborgare eller politiker, rösta om något som direkt drabbar alla andra med fara för vad det kan orsaka andra.
Alla försök till att reformera demokratin och då försöka göra människor mer medvetna om politik är lönlösa. De allra flesta har, som ekonomen Bryan Caplan har påpekat i sin bok ”The Myth of the Rational Voter”, inget rationellt intresse av att sätta sig in i de komplexa ämnena. Inte ens politikerna som genom val anförtros att fatta beslut är insatta i allt de röstar om – för att det inte ligger i deras primära intresse. Därför följer de då i många frågor istället blint partilinjen, det vill säga, hoppar på bandvagnen.
Men att låta yngre få rösta skulle helt klart röra om i den politiska grytan. Det skulle tjäna populismen. Och FI skulle tjäna på det och SD också. Inte särskilt gynnande för allmänheten i helhet – allra minst de som egentligen inte bryr sig så mycket om politik.
Så att reducera frågan om vem som ska få rösta till att mognad ska få bestämma leder ingenvart. Det är inte en väsentlig faktor då människor fattar dåliga beslut på grund av psykologiska och sociala bias – vilket inte säger att åldern spelar in.
Det är bättre att avskaffa systemet helt och hållet så att ingen grupp kan legitimera ondskorna över andra likt i Nazityskland på 30- och 40-talen eller idag i Venezuela.
Vi behöver inte utökad demokrati och tvång; Vi behöver anarki och medmänsklighet – fler människor som gör väl av egen fri vilja. Ingen bör kunna rösta om och tvingas stå för något som drabbar en annan som i politiken.
Vi har bara precis skrapat på ytan när det gäller rösträtt. Det finns så mycket mer att att ta en titt på, men inte här i denna artikel.
Referenser
[1] Fi: Låt 16-åringar få rösta - DN.se (2015-07-05)