Nyligen i en debattartikel så hade man ståndpunkten att det är “extremt att vilja tillåta kommersiellt surrogatmödraskap” under förevändingen att det hotar kvinnors och i andra hand barns rättigheter. Man påstår att kvinnor i utlandet som agerar surrogatmödrar far illa. Det menas att det är en fråga om kvinnors rättigheter och man vill därför förhindra det genom allmänt förbud av kommersiellt surrogatmödraskap. Detta då man ser det kommersiella intresset som orsaken till alla problem så vill man att regeringen tar ställning och förbjuder det.
Men ska man döma ut alla surrogatkliniker? Det är trots allt en efterfrågad tjänst som är förbjuden i Sverige.
Jag tror också att författaren har åsikter om vad kvinnor ska få göra med sina egna kroppar för pengar.
Vad det innebär att anlita internationell surrogatmoder
I “Malou Efter Tio” i TV4 (2014-09-23) intervjuade journalisten Malou von Sivers “Biggest Loser” tränaren Sabina Dufberg och hennes man Anders som båda blivit föräldrar till tvillingar efter att ha sökt sig till Indien för hjälp. Genom en klinik hade de anitat en indisk kvinna för hjälp. Sabina hade sedan tonåren vetat att hon inte skulle kunna skaffa barn på naturlig väg. De hade hittat en tredje part som donerade ägg medan Anders donerade sperman. Anders blev då barnens biologiska far medan Sabina skulle få adoptera. En process som pågick vid tiden för intervjun.
Under inslaget så pratade de om hur de kom till att bestämma sig för att anlita en surrogatmoder. De hade övervägt att adoptera men då den processen är lång och de båda närmade sig 40-årsårldern så kände de press. Då surrogatmödraskap är de-facto otillåtet i Sverige så var deras bästa chans till att bilda familj att söka sig till Indien. De, Sabina och Anders, valde själva ut en kvinna till att bli surrogatmoder. Äggen hade donerats av en annan anonym indisk kvinna efter deras preferenser. Kvinnan som bar på tvillingarna hade ingått i ett affärsmässigt avtal med dem och hennes familj. Det var ett krav att de var med och stöttade henne. I gengäld för att bära på barnen så tjänade hon motsvarande 3-4 indiska årslöner, sa Sabina. Det motsvarade 300 000 - 400 000 kronor för det havande paret. Båda parterna ingick detta avtal frivilligt och respektfullt. Som konsekvens till detta så fick två föräldrar ett barn och den andra parten pengar som förbättrar vilkoren för deras familj och ena barn.
I Indien är det inte ovanligt att barn får vara ute och tigga på gatan för att försörja familjen. I och med den alternativa inkomstkällan som surrogatmödraskapet är så slipper några barn denna misär och får förhoppningvis istället råd till en utbildning och framtid.
Vi måste anta att de finns surrogatkliniker som tar sin uppgift på största allvar och ser till att allt går rätt till - och så klart att surrogatmoderns rättigheter reperkteras. Men vi får så klart inte blunda för de kliniker och länder där villkoren är dåliga. Vi måste anta att de som söker efter denna tjänst ställer krav och väljer de kliniker och surrogatmödrar som uppfyller kraven. I alla fall här i Sverige vill ingen att deras barn ska bli till i absolut missär och orättvisa. Därför vill jag påstå att svenskar som går denna väg måste vara pålästa innan de beger sin in. Det är ju trots allt inte en enkel väg att gå.
Anledningen till varför det finns så många surrogatkliniker i utvecklingsländer är just för att tjänsten (ja, det är vad det är) inte är tillgänglig i så många industriländer här i väst, inte minst Sverige. Det är inte lagligt att anlita en surrogatförälder här då lagen inte erkänner det. Det finns därför stora incitament då efterfrågan är stor från par som inte kan skaffa barn på naturlig väg då modern inte kan bära på barnet. Det lockar, så klart, till sig en del mindre ärliga aktörer i länder där lagen inte reglerar surrogatmödraskap. Men vi måste inte dra alla över en och samma kamm. Vi måste lita på de som anlitar - att de ställer krav.
Jag vill säga att här kräva förbud kan ses som en misstro till människor och deras förmåga att fatta egna beslut och göra egna val.
Man vill kontrollera kvinnors kroppar
I debattartikeln uttrycker man också att kvinnors kroppar inte bör vara en handelsvara utan surrogatmödraskap ska vara “altruistiskt”. Det är princip samma invändning som mot sexarbete för pengar. I och med den anti-kommersiella tonen tydliga tonen verkar argumenten om att kvinnor ska fara illa sekundära. Man är emot att kvinnor arbetar med kroppen likt vid prostitution. Sex måste vara altruistiskt - för kärlek, tycker ju de flesta intuitivt. Likt detta tycker man inte att barn ska bli till följd av en affärstransaktion.
Men jag vill hävda att om man förbjuder kvinnors rätt till att utöva kontroll över sina egna kroppar - dvs vad man frivilligt gör med den vare sig kommersiellt eller altruistiskt, med syftet att skydda dem så, är man inte bättre än dem som man påstår utnyttjar dem.
Jag vet inte om de hade tyckt att det bara vore “altruistiskt” med inhemska surrogatmödrar som hade finansierat via staten. Men jag tror att det är något som de har svårt att få till att passa in i vårt samhälle. Vem skulle vilja bära barn till någon på bidrag och därmed uppdrag från staten? Jag tror inte att staten hade fått det till att gå ihop då de inte hade kunnat mäta den ersättning som kvinnor får på marknaden idag. Priserna i Sverige hade behövt vara relativt mycket högre för att anses rättvisa och täcka motsvarande levnadskostnader här.
Slutsats
Som ni kan se så är det inte en så enkel process att skaffa surrogatmoder och alla vägar är inte densamma. Vi ska inte glömma att det kostar föräldrarna utöver de kliniska kostnaderna i form av resor och boende till värdlandet. Det som hade gjort det enklare om man hade tillåtit kommersiellt surrogatmödraskap i Sverige. Då hade färre sökt sig utomlands och de sämre klinikerna där hade förlorat mark. Så så sätt hade höjt kvaliteten internationellt och färre kvinnor farit illa genom (ofta förekommande) påtvingad graviditet efter påtryckning från familj. Barnen hade också fått det bättre till följd.
Men det finns ingen anledning till att förbjuda en sådan här affärsrelation om den är frivillig och rättvis för de inblandade parterna. Vi måste jobba för bättre villkor runt om i världen, och det gör vi genom att ha lagliga alternativ i vår närhet.
Driften till att skaffa biologiska barn är stark. Förneka inte människor den. Neka framförallt inte de kvinnor som inte kan bära sina egna barn.